För oss på Havets Hus är det viktigt att bevara den biologiska mångfalden i havet. Ett sätt är att arbeta med uppfödning och utsättning av hotade eller fredade arter. 60% av vattenvolymen i akvariet används till detta. Allra mest arbetar vi med två arter i Västerhavet: småfläckig rödhaj och knaggrocka, men vi hoppas också på nya spännande projekt med torsk och havskatt. I våra akvarier kan du följa dem på nära håll.
Småfläckig rödhaj
Småfläckig rödhaj är en hajart som klassas som livskraftig. Sedan många år är den fredad i Sverige, det vill säga det är förbjudet att fånga och landa dem. Men det är viktigt att fiskare som får upp en fortsätter att rapportera förekomst av arten, till oss på Havets Hus eller till SLU´s Artportalen https://www.artportalen.se/
På Havets Hus hittar du småfläckiga rödhajar i flera publika akvarier: Ett ungdomsakvarium och två större akvarier där de simmar tillsammans med andra djur. I det stora cylinderakvariet finns nya avelshajar som vi hoppas snart börjar lägga ägg som tidigare.
Sedan 2003 har vi satt ut ca 200 märkta akvarieuppfödda hajar i Gullmarsfjorden. Genom detta hoppas vi kunna öka kunskapen om småfläckig rödhajs levnadsvanor och att få fler hajar i vårt område. Vi har hittills fått reda på vart över 20 av dem begett sig, dvs drygt 10% av alla vi släppt ut.
Återfynd
Av dessa hade en hade ett halvår efter släppet simmat in i Saltkällefjorden längst inne i Gullmaren, en fångades på knappt 70 meters djup utanför Mollösund dit den hade simmar bara på några veckor efter att den släppts och en annan hade efter ett halvår simmat ända till Fjällbacka. En fiskades upp strax utanför Gåsö utanför Gullmarn och en annan hittades vid färjelägret inne i Gullmarn. De flesta av de som hittats har gått in i kräftburar på ganska djupt vatten och har släppts tillbaka i havet igen. Även vilda omärkta hajar går in i kräftburar, förmodligen ditlockade av agnet, så det verkar vara ett naturligt beteende.
Våren 2015 hittades en av våra hajar död i Ringshaugstranda i Tønsberg kommune i Vestfold, Norge. Genom hajens ID märkning kunde vi se att den släpptes från Havets Hus 2005 och levde alltså 10 år innan den dog. Från det vet vi att denna haj kan bli minst 14 år eftersom den var fyra år då den släpptes från Havets Hus. På djupbottnen utanför Havets Hus hade vi hösten 2021 återfångst av en och samma haj vid två olika tillfällen. Att våra utsläppta hajar rör sig utmed Bohuskusten, in i Gullmarn och så långt som till Norge stämmer bra överens med genetikarbetet som gjorts på småfläckig rödhaj i Västerhavet.
Telemetri
Då återfångsterna trots allt varit begränsade har det varit önskvärt med sändare på hajarna, så kallad telemetri, så man kan spåra varje haj. Med start 2021, initierades då ett projekt med akustiska sändare som opereras in i hajarna. Sändarna skickar ut ljudsignaler som fångas upp av mottagare som placerats ut i Gullmarsfjorden och utmed svenska västkusten. Sändarna registrerar position, djup, acceleration, temperatur och hajens ID. Projektet är ett samarbete med Havets Hus i Lysekil och forskarna Gustav Hellström, Tomas Brodin, Petter Lundberg och Daniel Palm vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå. Ett 40-tal hajar kommer att simma runt med sådana sändare i sig och ge oss detaljerad information om deras beteende i det vilda efter att de fötts och vuxit upp i akvariemiljö. Mottagarna möjliggör dessutom registrering av andra arter som förses med sändare i framtida projekt.
Gustav Hellström och Eva-Lotta Blom från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, placerar ut mottagare i Gullmarsfjorden.
Knaggrocka
Knaggrockan är hotad i såväl svenska som europeiska vatten. Det är helt förbjudet att fånga och landa den i svenska vatten. Dess storlek gör att den lätt fastnar i trålfiskenäten och redan vid ett års ålder är den så stor att den kan fångas av misstag. Förutom trålfisket kan förändrade livsmiljöer eller brist på föda vara tänkbara orsaker till att knaggrockan minskat. Knaggrockan liksom de flesta andra rockor har svårt att återhämta sig då det tar lång tid för dem att bli könsmogna och reproduktionstakten är väldigt låg.
På Havets Hus har vi flera stora knaggrockor som lägger befruktade ägg.
I januari 2016 föddes den första knaggrockan på Havets Hus och fler har det blivit sedan dess. Sommaren 2021 släpptes våra första egenuppfödda knaggrockorna ut. Målet är att föda upp och släppa ut knaggrockor på samma sätt som vi gör med de småfläckiga rödhajarna och hittills ser det lovande ut.
Ladda ner ArtDatabankens fina presentation av Västerhavets hajar och rockor här.
Torsk
Torsken är en rovfisk som har en viktig roll i ekosystemet. Tyvärr så har vårt torskbestånd minskat kraftigt sedan 80-talet och allra mest har den kustnära torsken minskat. Den bedöms som sårbar i rödlistan. I Östersjön, där majoriteten av den svenska torsken finns, så är fisken dessutom liten och mager. Trots många års begränsningar i fisket så har torsken inte återhämtat sig så det är möjligt att även andra åtgärder behövs för att få tillbaka dem, i alla fall inom rimlig tid.
Sedan 2018 har Havets Hus aktivt tagit in lokal småtorsk i olika omgångar för stödutfodring i våra akvarier. När de vuxit till sig så släpps de ut igen.
Genom studier på torsk vet man att dödligheten är hög för äggen och torskar upp till ett år. Över hälften av torskarna som överlever första året fångas i fisket. För att få tillbaka stor fisk så behövs därför både den naturliga dödligheten och fisketrycket minska.
En möjlig strategi att komma runt den naturliga dödligheten kan vara att ta in småfisk och låta dem växa till sig i skyddad miljö. Släpps de sedan ut i ett område som är fredat från fiske, så har de potential att återställa den lokala havsmiljön. Därför har Havets Hus börjat testa detta i liten skala. Småttingarna som hämtas in får äta upp sig i akvariet i skydd från andra rovdjur och sedan så släpps de ut igen, med märken för att kunna följa hur det går. Ju större de är desto högre är överlevnaden i det vilda. Av de torskar som hämtats in sedan 2018 sattes de första ut 2019. Samma år hämtades nya småtorskar in och sattes ut året därpå. Alla märkta med ett spårningsnummer. Torskarna hade då växt till ca 40 cm. Av de ca 70 stycken som sattes ut då har endast en återfångst rapporterats. Den torsken fångades utanför Skagen tre månader efter att den släppts ut.
I oktober 2023 sattes närmare 60 torskar ut, varav 50 med telemetrisändare, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Sändarna finansierades av Marie-Claire Cronstedts Stiftelse. Det är första gången så avancerade sändare används på torsk i vår närmiljö. Det gör att man kan följa alla torskar som sätts ut och inte bara de som rapporteras in vid återfynd. Sändarna samlar även in information om temperatur, djup och aktivitet. Kommande år planeras resterande torskar att sättas ut. I nuläget är torskprojektet på Havets Hus ett kunskapsprojekt, men vi vill även undersöka om uppdrivning av småtorsk kan skalas upp och på så vis bidra till att få tillbaka stor torsk i ekosystemet.
Vill du vara med och bidra till Havets Hus bevarandearbete?
Att föda upp och sätta ut marina djur är både svårt och tar mycket tid och resurser. När du besöker akvariet bidrar du med pengar till vårt bevarandearbete genom att betala entréavgiften till akvariet. Andra sätt att stödja oss är att sätta in pengar på vårt bankgiro: 5108-3723 eller swisha till: 123 350 68 39.
Viktigt att du märker inbetalningen med ”donation” så att vi kan följa upp och redovisa hur mycket som har kommit in och vad vi har använt dessa pengar till.
2023 års stöd till bevarandearbetet
Intäkter
Bidrag från företag och samarbetspartners: 700 000 kr
Bidrag från privatpersoner, utöver entréavgiften : 0 kr
Kostnader
I dagsläget särredovisas vissa projektkostnader, såsom inköp av material och tjänster och dessa uppgår tunder 2023 till följande.
Haj & rocka: – 250 000 kr
Torsk: -300 000 kr
Utöver dessa tillkommer personal- och lokalkostnader, vilket är större delen av kostnaderna.
Havets Hus totala personalkostnader uppgick till -5 760 216 kr under 2023.
Lokalkostnaden uppgick till -2 219 062 kr under 2023.
Havets Hus och världsnaturfonden WWF
Havets Hus samarbetar sedan 2015 med WWF som ger stöd till åtgärder som vidareutvecklar arbetet med uppfödning och utsättning samt informationsspridning om situationen för världens hajar och rockor.
WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. Det gör vi genom att kämpa för att stoppa förlusten av livsmiljöer, stoppa artutrotningen och halvera fotavtrycken av konsumtion och produktion. Läs mer om WWF här.
Här finns en film om hajsläppet från Panda planet , WWF
Havets Hus och Libero
Havets Hus samarbetar med Libero för bevarandet av havet, genom att utöka kunskapen om livet i havet och dess betydelse men också genom att bidra med medel till bevarandeprojekt. Inom ramen för 2021 år samarbete fick Havets Hus stöd för att utbilda om havets grunda vikar och ålgräsängar, havens barnkammare, samt för att förbättra avelsmiljöerna för knaggrockorna. Utbildningssatsningen om ålgräsängarna görs dels genom att visa filmer i akvariet men också genom att utveckla lektioner och guidningar samt teknik kopplat till genomförandet av dessa.
Här finns mer information om mjuka bottnar och ålgräsängar. För information om bevarandeprojektet för knaggrocka se ovan.
Under 2015 samlade Libero in medel till nya babybassänger i samband med Havets Hus ombyggnad. I bassängerna får de växa upp i en skyddad miljö tills de blir stor nog att återplanteras ut i havet. Insamlingen nådde sitt mål, 500 000 kr samlades in, och de nya akvarierna finns nu på Havets Hus.
Havets Hus och klass 1b på Torpaskolan i Jönköping
Havets Hus fick stöd till hajprojektet av klass 1b på Torpaskolan, Jönköping under 2015. Det var i samband med in ett vernissage med elevernas bilder som insamlingen genomfördes av eleverna.
Mer information om hotade arter och rödlistan finns här.