Den 25 juni 2024 släpptes Havets Hus egenuppfödda småfläckiga rödhajar och knaggrockor ut i Gullmarsfjorden. Nästa släpp är i juni 2025.
Hajsläppet är en del i Havets Hus arbete för att bevara livet i havet och som också sker genom att vi informerar om olika arter och deras betydelse, den biologiska mångfalden och om hot som finns för havsmiljön.
Läs mer om bevarandeprojektet här.
På denna sida kan ni följa hajarnas resa från ägg till utsläpp i havet.
Nedan finns en film från tidigare rocka- och hajsläppet.
Det börjar med 55 minuter av havet sedan startar hajsläppet.
Hittade hajar
Vi har släppt ut ca 200 hajar sen 2003, några har återfunnits, här kan du se vilka och var vi hittade dem:
Hajparning
Hajar har inre befruktning och parningen kan gå ganska vilt till. Det börjar med att hanen simmar upp mot honan och biter tag i henne. Han drar sedan ner henne till botten där han slingrar sig runt henne. Hajar har två penisar och en av dessa befruktar han honan med. Parningen tar mellan en kvart till en timma. Vanligtvis sker det på eftermiddagen eller kvällen, i alla fall i det stora akvariet inne på Havets Hus.
Hajägg
Hajembryot växer inuti en äggkapsel som hänger i långa krusiga trådar på exempelvis tång eller linor i havet. Det tar upp till nio månader för hajen att utvecklas och under tiden får den näring från gulesäcken i ägget. Den småfläckiga rödhajen lägger ganska många ägg och överlevnaden i fångenskap är god.
Så här ser det hajägg ut:
Hajungar
När gulesäcken är tom så vecklar ungen ut sig och simmar ut ur kapseln. Den nyfödda ungen är ljus och de berömda fläckarna bildas alteftersom. Ungen växer ungefär tio cm per år, beroende på temperatur i vattnet. I början får ungarna fint hackad skalade räkor att äta. När de blivit lite större får de både räkor, musslor, fisk och bitar av bläckfisk. För den mesta tiden ligger hajarna på botten och simmar bara ibland. Men när de får mat så blir det snart full aktivitet!
Unga småfläckiga rödhajar
Hajarna som ska släppas ut
Hajarna som föds inne på Havets Hus släpps för det mesta ut i havet. Innan det vägs och mäts hajarna. De märks också med ett nummer på en grön plastbit. Om någon sedan råkar fiska upp en av våra hajar så kan de läsa av numret på plastbiten och rapportera det till oss. Därefter måste hajen släppas tillbaka i havet igen eftersom de är fridlysta och inte får fiskas upp i Sverige. Tack vare märkningen vet vi att våra hajar rör sig utmed både svenska och norska kusten och att de kan bli minst 14 år gamla.
Mätning av en småfläckig rödhaj.
Nyligen märkt småfläckig rödhaj.
Vad kan man göra för att förbättra hajarnas situation?
– Ät inte haj! Hajfenor anses vara en delikatess på många platser i världen och serveras även i Sverige. Ofta erbjuds de under andra namn än haj och därför måste man vara uppmärksam.
– När man äter vanlig fisk, ät miljömärkt. Då minskas risken att haj har fångats i onödan på grund av dåliga fiskemetoder.
– Stöd världens hajar – Många organisationer jobbar för hajarnas överlevnad och havens bevarande. Bland annat kan man bli marinfadder hos Världsnaturfonden WWF.
– Bli en Citizen scientist. Om man hittar en märkt småfläckig rödhaj så meddela havets Hus numret på märket, hajens längd samt var den hittades. Skicka också gärna mot ett foto på hajen. Andra hajar kan rapporteras till Artdatabankens artportal www.artportalen.se.
– Man kan också berätta för andra varför Havets Hus sätter ut hajar och om hajars situation i havet.
Vad kan man göra för att förbättra situationen i havet?
– Minska mängden plast i havet genom att återvinna dina sopor och aldrig lämna något skräp någonstans.- Handla mer sällan och välj naturliga material framför syntetiska.
– Tvätta mer sällan, vädra och torka av istället.
– Välj produkter utan mikroplaster (undvik polyethylene, polypropylene, polyethylene terephthalate, polymethyl methacrylate och nylon).
– Verka för att din kommun anlägger gräsplaner istället för konstgräsplaner och kör dubbfria däck.
– För att minska uppvärmningen och försurningen av haven kan man välja miljövänliga transportmedel och inte genomför längre resor än nödvändigt.
– Välj lokala och miljömärkta varor och välj miljömärkt el.
Börja i det lilla eftersom även de har effekt i det stora. Tillsammans kan vi hjälpa oss själva genom att hjälpa haven. Trots allt kommer syret från vartannat andetag som vi andas från havet.
Havets Hus och WWF
Havets Hus samarbetar med WWF som ger stöd till åtgärder som vidareutvecklar arbetet med uppfödning och utsättning samt informationsspridning om situationen för världens hajar. Läs mer om WWF här.